söndag 3 juli 2011

Argdag

Ja att hon bara orkar vara arg så många timmar i sträck, det är fel på allt och vi är idioter mest hela tiden.
-jag vill sitta inne och äta !
-Gör det, det går bra.
Hon går in med stampande steg med sin tallrik.
- Jag får inte sitta ute !
-Du ville ju inte sitta ute ?
-Ville jag visst men får inte, ni är dumma !
Ett exempel av många liknande saker hon hela tiden vänder mot sig själv.
Ilskan idag började med att tösen skulle diska efter frukost, hon vill göra mycket saker själv just nu. Det är ju bra men slutar oftast med mycket extra jobb. Hon får göra mycket och vi torkar mycket efter. Denna gång hällde hon i en fjärdedels diskmedelsflaska. Jag kom in och sa att nu räcker det , det behövs inte mycket medel för att diska. Då blir hon så besviken att det blir fel och sen är det kört , förmodligen resten av dan. Vi hinner inte med att innan rädda saker eftersom hon så gärna vill kunna själv.
Jag kanske är gnällig, men det är så intensivt hela tiden när det är så här så mycket och långa perioder.
Kanske begär för mycket när jag önskar en lugn dag, ja då är det väl så då. Men ingen som inte har diagnosbarn kan förstå hur vi lever. Visst är det skönt att vara ledig, men om man kan kalla det semester, det vete gudarna.
Imorgon får vi besök av rara vänner, tåliga och tuffa som törs !!
Hoppas på lite mysig samvaro, lite lugn och ro också vore inte fel !
Idag blåser det rejält in här hos oss, vi har spelat kort ( skrik som bakgrundsmusik !), plockat blåbär som blev lunch och just nu är det tyst ! Det är ljuv musik i öronen !
Kramar från mig till er alla tåliga därute, Tina

3 kommentarer:

ann sa...

Det är inte lätt..kämpa på och njut av den stund du får lugnt.Jag njuter av dessa stunder till fullo,det är härligt och då går det lättare med det kämpiga.Kramar från Åland.

Pettersson sa...

Vill hon diska behöver jag hjälp, med disken, städningen, gräsmattan...

Lenaeff sa...

Nej du har nog helt rätt, när man beskriver sin vardag så säger såå många att -jamen så har ju vi det också ibland, eller det är bara trots, det går över...
De förstår helt enkelt inte, och det ska man såklart inte begära heller. Men att höra deras gnäll på tillvaron kan ibland göra en så otroligt frustrerad. Om de bara visste bättre, tog tillvara på sina stunder...jaja..
Hoppas att ni får en fin dag tillsammans allihopa och att det fungerar bra.
Kramar om dig och tack för att du är en sådan vänlig själ//Lena

Blogg eller inte ?

Funderar på om jag ska lägga ner bloggen eller inte ? Men den kan väl finnas här om någon vill läsa, men framför allt för mitt eget minne ...