" Älskade barn du är aldrig ensam på livets krokiga stig, vi följer dig och älskar dig trots alla prövningar du ger oss. Du behöver inte uppnå stora ting, du är viktig precis som du är. Förlåt när vi inte har förmågan att förstå dig, vad du känner och vill. Vi vill inget hellre älskade barn men diagnoserna kommer emellan oss. Vi vill ge dig samma chanser i livet som alla andra har, och på din nivå där du mår bäst. Hoppas vi kommer dit en dag. Oavsett så finns vi här hela tiden. All kärlek till dig."
fredag 29 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Blogg eller inte ?
Funderar på om jag ska lägga ner bloggen eller inte ? Men den kan väl finnas här om någon vill läsa, men framför allt för mitt eget minne ...

-
Dygnet på spa var skönt och mycket härliga skratt ! En härlig laddning av två trötta mammors batterier. Att bara vara och bli ompysslad och ...
-
Ja jag har passerat 10000 besök på min blogg sen jag startade för snart ett år sedan ! För mig är det stort , mycket stort att lilla jag kan...
-
Ja jag är nog en konstig prick, när jag får lite tuffa besked som handlar om dottern så blir jag mest planerande och saklig och stark. När j...
4 kommentarer:
KLockan är fyra och det börjar ljusna. Jag är övertygad om att idag går solen upp bara för dig.
Hej vännen min, så otroligt fint du skriver om den villkorslösa kärleken vi tack och lov har till våra barn.
Stora kramen till dig, jag har saknat dig :)
Lena
Vad väldigt fin vers du skriver..om verkligheten man känner för sina barn.Sköt om dig!Kramar från Åland.
Som sagt Ex animo ( från hjärtat) , tack och kram.
Skicka en kommentar