fredag 26 augusti 2011

Varför ?

Ja allt som har med mat att göra är bara så jobbigt. Vår tös har älskat äta och vi har kallat henne vår lilla gourmet ! Ja hon har ätit sånt som barn oftast inte älskar, kräftor, mögelost och allt smaskigt. Nu är snart inget gott, hjälp vad gör jag för fel ? Hon behöver inte sitta med oss om hon inte vill, det hjälper lite. Varför blir det så här ?
Känner mig rätt värdelös just nu.


Känner mig ofta som Hälge !



Undrar hur man finner styrka när ord som idiot, du fattar inget och hatar är vardag. När handling och konsekvens inte existerar. När det bara gör j-ligt ont att allt är så svårt. När man känner sig misslyckad för det blev ilska och utbrott. Ja Hälge har rätt i att skogen är terapi. Att förstående vänner är som syrgas. Och bara synen av havet kan göra att jag andas lättare. En dag i taget, en natt och en vecka till. Jag är inte superwomen , även om det kunde vara bra. Jag har inget val, därför orkar jag. Det är svaret, inget annat. Att kunna skratta och se ironin i livet och leva för stunden är resten av svaret på hur orkar du ?  Att möta människor som inte dömer utan nickar förstående och igenkännande ger styrka. Bloggen har gett mig nya förstående människor. Har till och med fått träffa en som är helt fantastisk och ger så mycket kraft. Tack Lena ! Önskar att fler av oss kan ses, tror vi behöver varandra. Tillsammans är vi starkare. Trevlig helg, kramizar från Tina


5 kommentarer:

Anonym sa...

Nej du gumman, vem sa att livet skulle vara en dans på rosor? men det skulle ju kunna få vara en gång på grus iallafall och inte ett barfotamarathon på krossat glas. Tusen tack för att du vill vara min vän, jag är så glad att vi hittat varandra...och att vi finns så nära varandra. För visst behöver vi varandra, vi som kan förstå lite av varandras vardag utan att behöva orden. Det är faktiskt förunderligt hur livet för somliga samman som behöver mötas.
Tack själv gumman för allt du ger...
Kramar om och hoppas att ni får en fin helg//Lena Eff

Anonym sa...

Vill att du ska veta en sak.... Du tar inte bara energi och styrka från andra...Du GER massor oxå! :)
Kram Tingeling

Anna sa...

Hej! Jag har en fråga har ni testat en social berättelse? Att ni skirver upp som en seri att ni skriver upp konsekvenserna av att hon krånglar.

Tex överst i serien. Inte äta mat= alla blir ledsena och arga

Äta mat= alla glada.

Så att hon förstår konsekvenserna av sitt betende.

För många med autism som det faktist låter som att din dotter har när jag läser i din blogg har svårt för att äta och att inse att dom är hungriga.

Hoppas det löser sig.

Anonym sa...

Vet PRECIS vad du går igenom. Du vet ju hur våran situation med maten är. det kan sammanfattas KATASTROF. J har nu dessutom gått ner i vikt efter sommaren. Man står handfallen och kan inte göra ett j...la dugg. Man försöker och försöker till ingen nytta. Vi får finna styrkan i varandra. kram från Cissi

Annelie L sa...

Jag har ingen erfarenhet alls av vad du går i genom, men jag vet att jag går igång ordentligt när det är strul vid matbordet, där har jag min akilleshäl. Jag är lugn i de flesta sammanhang, men just matstrul, fixar jag inte, det är som att trycka på en knapp , så går jag igång......
Så jag skickar massor av energi och tålamod till dig och hoppas att du /ni kommer på nån lösning som fungerar för er // Kram Annelie

Svårt att hitta orden

Har haft svårt länge att hitta orden och vad jag vill förmedla i bloggen. Ändå händer det väl en del i livet. Gör ett försök att sammanfatta...