torsdag 23 juni 2011

Det måste gå

Ja jag är nog en konstig prick, när jag får lite tuffa besked som handlar om dottern så blir jag mest planerande och saklig och stark. När jag läser era bloggar så kan jag börja gråta , jag känner med er och genom er. Men mitt eget liv blir för tufft för att orka känna kanske ? Jag vet inte, men när ni visar känslor för mig så blir jag svag . Jag är så glad att jag startade min blogg, er jag följer och får fina stärkande kommentarer av ger mig kraft. Om jag orkar ska jag försöka sammanföra oss nån gång, tror vår energi tillsammans kan vara nåt utöver det vanliga !

Tösen skriker så huset skakar, jag vet inte vad som är felet just nu. Nu blir jag ledsen, varför ska det vara så svårt jämt ? Första kvällen med semestern framför mig, och jag är så trött, så rädd hur vi ska orka om vi inte får sova nåt.Vi får väl turas om på nåt sätt. Ja det måste gå, men förlåt om jag inte kallar det för semester.
En kvinna jag pratade med sa att hon skulle ha 5 veckor, det tar 3 att varva ner.... Då har hon vuxna barn, allstså bara sig sig själv och maken att ta hänsyn till. Jag respekterar henne, men det gör ont. Det måste gå, vi har inget val. Kramar till er alla därute, glad midsommar / Tina

5 kommentarer:

ann sa...

Det är värdefullt att ha vänner som jag känner igen mig i eller går igenom samma sak,vi som vet vad allt det innebär att ha barn med diagnoser.För mig har det varit väldigt lärorikt att veta att jag inte är ensam.På Åland har vi träffar men de brukar oftas rinna ut i sanden,de är alltid någon som måste dra det och dom flesta föräldrar har fullt upp med som det är.Så gick det med Asperger och Autismen föreningens träffar.Jag sluta själv gå där pga det bara var föräldrar med barn med diagnosen Asperger och jag som har en son med Autismen så behöver ha föräldrar med den problematiken.Jag har själv 7 veckor semester,var av nästan alla gick att ladda mig för hösten i fjol.Jag har 6 barn var av 4 har diagnoser.Glad midsommar och många styrke kramar från Åland.

ann sa...

Jag är likadan..Vi får försöka kämpa tillsammans så att vi båda orkar igenom semestern.Det vore härlig med en träff med alla som är med dig här.Styrke kramar från Åland.

Anonym sa...

Hej gumman! Om du vill finns alltid en sovplats hos oss. Du är varmt välkommen. Trevlig midsommar. Kramizar Cissi

Anonym sa...

Jag förstår precis den känslan du beskriver, vaddå semester?
Visst vore det underbart att kunna träffas alla vi här ute i ungefär samma sits, tänk så mycket skratt och gråt det skulle bli. Tänk så mycket gemensamt vi skulle ha att prata om med bara människor som verkligen förstår vad man pratar om//Många stärkande kramar till dig, fina Tina!
Lena

Anonym sa...

ha ha ha, jag bara måste tala om vad jag fick för bokstäver att skriva i för att kunna sckicka min förra kommentar här...den är ju slumpartade bokstäver huller om buller, men denna gången blev det
grodgym
hi hi hi, tyckte att det var lite gulligt och roligt!
Kram igen//Lena

Blogg eller inte ?

Funderar på om jag ska lägga ner bloggen eller inte ? Men den kan väl finnas här om någon vill läsa, men framför allt för mitt eget minne ...