En av de värre nätterna är över. Jag finner inga ord hur jobbigt det är. Jag känner mig blank i tankarna. Finns det verkligen inget som hjälper ? Inget som lindrar hennes skräck för att sova. Jag vet inte hur mycket vi kan tåla, hur vet man var gränsen går ? En veckas vila räddar oss kortsiktigt, men hur länge ? Det är ren tortyr på nätterna, att inte ens sova timmar utan det blir minuter. Det gör så jävla ont rent ut sagt. Jag vill inte, orkar inte men vi har inget val.
Måste till apoteket idag, tösen behöver mer slemlösande att inhalera och tabletter för magen. Har ingen lust att gå ut bland folk idag, ni känner nog igen känslan. Ikväll på föräldramöte, information inför gymnasiet. Gymnasiet...helt galet vad åren går. Ska bli intressant i alla fall.
Kram på er därute, var ni än är.
|
Den här vyn var vila för själen. |
5 kommentarer:
All kärlek till dig! Värmande kramar från Tingeling
Det här inlägget är till dig!
http://hellesblaogon.blogspot.se/2013/01/be-strong.html
Kram Helle
Kan nog inte hur jag än försöker förstå känslan av att inte få sova.En natt med sämre sömn och man känner sig som en zombie. Kan inte annat än beundra och skicka värmande tankar åt dig! Kan tro att det är jobbigt efter en skön sovvecka!Styrkekram!
Som ni kämpar och kämpar.
Så tacksam för att våra vaknätter är över och då hade vi långt ifrån som ni har det..
Konstigt att ingen kan lotsa er rätt.
Skönt att ni fick lite VAb, men som du skriver..hur länge räcker den energin..
Bamsekramen
<3 / Emelie
Skicka en kommentar