Kraftansträngning

Vårt paradis ligger som sagt på en ö i skärgården. Det tar ca 5 min med båt dit bara. Där släpps alla krav och det är vackert så det ibland nästan gör ont att titta ut över vattnet. Jag är uppväxt med båt och havet och detta med stuga gjorde en dröm som blev uppfylld för några år sedan.
Men Tösen har låst sig vid att hon inte ska dit. Eller hon trivs just nu när vi är där, men rädd för bryggor och vatten. Blev ju inte bättre när bryggan gick sönder och sen båten stulen häromveckan.
Men det löser sig, en bagatell mitt i allt. Tösen verkar inte ta det så hårt.
Hur får vi däremot henne att sluta bli hysterisk varje gång. Det är en kraftansträngning för oss alla varje gång och tar bort lite av glädjen. Jag har gjort bildberättelse, vi håller i henne och alla kämpar för att göra det så bra som möjligt. Och inget har hänt eller varit otäckt av nån anledning nån gång. Och vi är ju lugna för vi är alla sjövana så vi kan inte påverka fel på det sättet tror jag.
Vi kommer fortsätta kämpa, och säkert blir det bättre nån gång. Idag var det utbrottigt värre innan vi satt i den lånade båten då gick det helt okej. Blir inte riktigt klok bara.

Det är väl värt att kämpa för i alla fall.
Hoppas ni haft en bra helg mellan skurarna. Kramar Tina