onsdag 21 augusti 2013

Lantis på vift

Vår resa gick till New York, staden som aldrig sover kallas den och borde ju passa oss som handen i handsken !! Eller hur tänkte jag nu ...
Jag lovar att jag sov till jag vaknade ( vissa av er har erfarenhet av vad klockan brukar visa då ungefär ;) )
Nåväl , det blev fyra hela nätters sömn trots tjutande sirener och neonskyltars ljus. På dagarna gick vi mycket och åkte tunnelbana vilket är ganska enkelt med de numrerade gatorna. Vi har sett det vi önskade och orkade. Satt oss i parker och svalkat oss i värmen som var. Sett musikal och vaxdockor och känt på pulsen bland allt folk .
Sen var det rart för lantisarna att lämna storstaden och vända hemåt igen. Fulla av intryck och nöjda.
Utsikt från Empire state building .

Tösen hade inte saknat oss men blev glad när vi kom hem igår och hon fick lite presenter så klart. Sen blev natten till idag hemsk, tror vi fick lite för att vi varit borta men oron inför gymnasiestarten på fredag börjar nog spöka också. Idag korttids och det var det mycket skrikande om i natt att hon inte vill till. Vi får se hur det går när kvällen kommer, känns sådär.
Nu drar skolan igång för båda tjejerna mina, det känns som det är dax som vanligt men det medför också att alla möten och allt annat också rullar igång.
Jag känner av min fibromyalgi på många sätt och läste idag om symptomen och jag har berikats med dom flesta man kan ha. Så fem dagar i storstad är väl inte det bästa kanske men jag tänker aldrig sluta leva även om det straffar sig lite extra efteråt.
Så nu lite vila, kram på er alla rara därute var ni än är <3


5 kommentarer:

Nina sa...

Välkomna hem igen, det verkar som ni haft det precis lagom bra :) Men jag gissar att ni inte precis är utvilade... Hoppas det blir lite lugnare framöver, när vardagen är igång igen.
Kramar om hur mycket som helst <3
Nina

Helle sa...

Vilka fina och härliga bilder du har tagit!

Emelie sa...

Urläcker bild i toppen av bloggen!

Kan det inte vara så att den jobbiga natten kom sig av att tösen blev själaglad över att ni kom hem igen? Oavsett om det är glatt eller ledset inom henne så blir känsloyttringarna desamma. Tror jag läst det hos både Bellan och Nina. Sist när jag och maken sov borta och kom hem så fick 03:an ett utbrott och jag vill så gärna tro att han innerst inne var glad för att vi kom hem.

Förbannar alla värkande skitkroppar och hoppas det gör mindre ont imorgon.

Jag är ca 420 meter ifrån dig men rar?! De vette sjuttsingen ;)

Kram / Emelie




Maria sa...

Härliga bilder! Utvilade tror jag inte direkt att ni är men fulla av intryck och bilder att minnas i vinter! Ja vardagen kommer emot .... med alla utmaningar som det innebär! Ha det bäst och kram

Bellan sa...

Härligt att ni kom iväg på en sån resa! Det är er väl unnat! Tråkigt när det blir jobbigt efteråt. Det där känns igen skarpt att man kastas tillbaka med dunder och brak till vår verklighet när man kommer hem igen. Hoppas ni ändå fick ny energi att ta av när det behövs.

Ta hand om dig så gott du kan. Många varma kramar <3

//Bellan

Svårt att hitta orden

Har haft svårt länge att hitta orden och vad jag vill förmedla i bloggen. Ändå händer det väl en del i livet. Gör ett försök att sammanfatta...