Tajming, tur och lite erfarenhet

Jag vet inte om det var mest tursamt att vi berättade i rätt läge på rätt sätt för tösen att vi ska åka bort . Men hon tog det förvånansvärt bra och lugnt. Vilken skum känsla det blev i kroppen när jag förväntat mig en smärre katastrof med utbrott dygnet runt och inget hände mer än lite mutter och lite frågor. Till och med nätterna har varit ovanligt lugna ! För mitt ego och psyke intalar jag mig att vi lärt oss mer och hur vi ska tänka och därför gick det bättre denna gång ! :) Men min erfarenhet säger mig att det är så otroligt mycket som påverkar hur information tas emot av tösen och det behövs inte mycket för att det ska bli galet så vi hade tur också att tajmingen blev rätt !
Jag skrev ut bildberättelser på datorn och plastade in med två dagar på varje sida. Vad som gäller och var. Tösens taxi åker som vanligt hemifrån så det är farfar/farmor och morfar/mormor som får anpassa sig för att det ska bli så lite förändringar som möjligt.
Ja allt känns bra och vi är redo. Lite jobba till bara innan vi åker till värmen och njuter. Otroligt tacksam att vi kan komma iväg såhär, vi har bra hjälp av våra föräldrar som tycker vi behöver detta .

Ja man uppskattar saker på ett annat sätt när dom inte är självklara och när livet snurrar lite fortare och oberäkneligare än för många andra.

 Om man lär sig leva efter de spelregler man blir tilldelad i livet så blir det lite lättare, ja det lät lite klyschigt kanske men jag har blivit positivare och kommit ur sorgperioden har jag kommit på. Visst kan det vara mycket tunga perioder men jag menar sorgen över att det blev som det blev och" varför vi" frågorna .Nu blev det såhär och världen är långtifrån rättvis, det kommer jag alltid tycka ! Men tösens läkare sa en gång att ibland finns det inte svar på allt och man får gilla läget. Nu är jag där mest hela tiden men det har tagit tid. Jag hade inte varit den jag är om det varit annorlunda och jag hade inte lärt känna några fantastiska människor som nu har en stor plats i mitt hjärta. Som jag vet finns där både i mot och medvind med stor erfarenhet och en underbar humor ! Så jag är tacksam mitt i allt. Jag återkommer ännu piggare och starkare efter att få sovit hela nätter en vecka . Var rädda om er, kramar

Våndas och längtar samtidigt

Vi står inför dilemmat när är det bäst att berätta för tösen att vi ska åka bort. Med den oro hon har i kroppen så känns det inte som ett bra besked för henne.
Mannen och jag tar med lillasyster och hennes bästa kompis på en sol och bad vecka snart.
Galet mysigt att få rå om varandra och sova....
Men jag går runt med lite ont i magen hur tösen ska reagera, hon kommer inte bli glad. Sen har det alltid funkat när vi väl är iväg och sen straffar det sig när vi är hemma igen.
Hon hinner börja skolan och det är positivt, vi skulle inte kunna vara borta på lovet.
Sista tiden har det inte blivit bra när vi än berättar saker, men det har nog inte med när att göra utan att något överhuvud taget ska ske. Hon är så känslig att inget är bra som händer.
Tar tacksamt emot tips hur ni andra tänker och gör !

Vi kämpar på med armen och jag väntar på att sjukgymnasten ska höra av sig från hab.
Väntar också på att logopeden ska höra av sig så lillasyster kan börja få hjälp med sin andningsträning.
Ja det är vardag igen !
Ha det gott , kramar

Avkoppling med fniss

Igår åkte jag ut till stugan med lillasyster och två kompisar till henne. Mycket Goa och härliga tjejer ! Vi åt en enkel lunch , badade , spelade kubb, spelade kort när regnet kom under parasollet, jag grillade när tjejerna fixade resten. Men framförallt en massa skratt ! Skönt att de får leva ut och inte behöva anpassa sina aktiviteter efter tösen. Blir glad och njuter av deras skratt och fnissande ! De tre Goa 14 åringarna sover än, eller så har de tjejsnack ute i gäststugan där de sovit i natt. Jag och hunden fick en lugn natt i stugan !
Tösen var nöjd med att vara hemma själv med pappa, de hade också lugnt igår. Inatt har hon korttids så vi är nog kvar här till imorgon , mysigt trots att vädret är lite ostadigt.
Nej nu ska jag ut och skrämma liv i tjejerna så det kan bli frukost nån gång ! Kramar till er alla.

Det ska inte gå för enkelt

Tösens oro för besöket hos sjukgymnasten på sjukhuset idag var bland de värre dygnen på länge. Hon var till och med orolig för min bil för att det var lite luft i ett däck häromdagen så det fick pumpas. Jag tyckte vi skulle ta en tur igår kväll för att visa att det var lugnt, men det ville hon inte.
Och vad händer då när vi satt oss i bilen för att åka på fm idag ? Ja den startar inte istället....jag trodde direkt att nu är det nog kört men vi ringde mormor som snällt skjutsade oss och det gick bra och tösen var lugn ! Besöket gick bra och tösen visade tom hur hon rörde på armen och fingrarna och vi fick ett träningsprogram med oss hem. Bara när sjukgymnasten ville visa en övning och tösen skulle ligga ner då fick hon nog och ställde sig vid dörren. Ligga ner är farligt som alltid. ....
Men tösen var stolt ändå och jag glad att det var över.

Hon somnade  sittandes ute på altanen i morse innan vi skulle åka så hon fick en halvtimmas vila på ett dygn i alla fall.
Nu ska jag vila en stund för tösen är iväg på fritids några timmar.
Var rädda om er

Födelsedag, gipsborttagning och stor oro

Tösens födelsedag blev som hon önskade. En kille vi känner som är sångare i ett band kom med en kompis och sina gitarrer och spelade för tösen på altanen vid stugan. Hon har pratat om det länge att hon önskade det och de kom gärna ! Tösen blev så lycklig att hon skrek när de kom och de kände sig som rockstjärnor ! Hon var glad och fick styra över sin dag men sen kom tröttheten ikapp och natten blev sömnlös. Vilket vi anade innan men valde att låta henne få alla dessa intryck ändå, glädjen under dagen stärkte det beslutet !

I måndags var det dags att ta bort gipset och det blev en hel fm på lasarettet. Röntgenbilderna såg bra ut och vi fick åka hem. Tösen var jätteorolig för alltihopa, och ta bort gipset och hur hon mådde efter var värre än att få det ! Hon tordes inte röra armen alls första dagarna. Det går lite bättre men hon använder inte handen än. Imorgon till lasarettet och träffa sjukgymnast för att få lite tips och träningsprogram. Tösen haft utbrott och varit arg hela dagen inför det besöket. Trots att det är till samma ställe och inget ska göras. Allt är oroligt och vi ska helst vara på samma fläck bredvid henne hela tiden fast det inte hjälper.

Mannen börjar jobba imorgon men jag har en vecka till och ska försöka vila lite när tösen är iväg.
Fm imorgon kräver sitt tålamod .
Att jag blev förkyld häromdagen och fick tillbaka värken i ryggen var väl inte det bästa men det går det med.

I stort så har vi haft många sköna stunder på semestern så klart med detta fantastiska väder !
Utvilade är vi inte och ingen jobb ångest får man för det är lite avkopplande att jobba efter en intensiv period. Men vi trivs bra i stugan och det ger energi att vara med havet runt sig dygnet runt. Känner mig lyckligt lottad varje dag jag är där.

Tösen utbrottar på och jag känner mig lite maktlös hur jag ska bete mig efter 8 timmars ilska.
Snart börjar skolan va ?.......

Kramar om den som vill