torsdag 14 augusti 2014

Våndas och längtar samtidigt

Vi står inför dilemmat när är det bäst att berätta för tösen att vi ska åka bort. Med den oro hon har i kroppen så känns det inte som ett bra besked för henne.
Mannen och jag tar med lillasyster och hennes bästa kompis på en sol och bad vecka snart.
Galet mysigt att få rå om varandra och sova....
Men jag går runt med lite ont i magen hur tösen ska reagera, hon kommer inte bli glad. Sen har det alltid funkat när vi väl är iväg och sen straffar det sig när vi är hemma igen.
Hon hinner börja skolan och det är positivt, vi skulle inte kunna vara borta på lovet.
Sista tiden har det inte blivit bra när vi än berättar saker, men det har nog inte med när att göra utan att något överhuvud taget ska ske. Hon är så känslig att inget är bra som händer.
Tar tacksamt emot tips hur ni andra tänker och gör !

Vi kämpar på med armen och jag väntar på att sjukgymnasten ska höra av sig från hab.
Väntar också på att logopeden ska höra av sig så lillasyster kan börja få hjälp med sin andningsträning.
Ja det är vardag igen !
Ha det gott , kramar


4 kommentarer:

talfrida sa...

Inget är som väntans tider och vänta, gör man något annat än håller andan som vi lever?
Jo, lite annat, men det är mycket som inte flyter på av sig själv.

Tyvärr inga som helst tips ang. berättandet. Jag tror att den enda som kan avgöra det är du som känner henne bäst. Oftast blir det ju oreda hur och när man än gör det. Hoppas någon annan har några bra tips.
Kram på dig, saknar <3

Nina sa...

Önskar jag kunde göra nåt :(

Det är så svårt att komma med tips när man inte känner tösen tillräckligt väl. Det jag kommer på är iaf om hon kanske oroar sig över hur det ska bli, hur dagarna/dygnen ska se ut (mer i detalj) och när ni exakt kommer hem igen.

Jag vet inte hur pass hon har tidsuppfattningen? Sandra har det inte utan visuellt stöd, så till henne brukar det vara bra med nån typ av vecko-schema, eller "kalender" så hon tydligt kan räkna dagarna, och ta bort dagar vartefter dom går. Kan det vara nåt?

(Tror jag har ett inlägg med bild på en sån "kalender" i bloggen, under fliken "Pedagogiska tips" och "Vänta-kalender" eller nåt liknande, om du vill kolla)

Sen är det ju olika vad som oroar och är viktigt, för Sandra är det viktigt att veta vilka personer som gör vad hela tiden. Så är hon på korttids måste hon veta vem som är med henne på dagen/kvällen/natten/morgonen. För tösen kanske det är aktiviteter eller nåt annat som är viktigt? Kanske hjälper det att rita upp ett slags schema, så hon ser hur dagarna kommer se ut för henne tills ni är tillbaks igen?

Ja, svårt att komma med råd, jag tror ni redan gör och har provat allt, men så funkar det här iaf. Hoppas det går så smärtfritt som möjligt.

Skönt för er att veta att det brukar lugna sig när ni väl är iväg, så ni kan koppla av ordentligt. Det är ni värda mer än nån annan!

Kramar om! <3

Mamma Z sa...

Goa fina. Vad härligt att få komma iväg. Undrar bara hur ställer hon sig att ni åker iväg utan henne ? Vill hon följa med men vet att hon inte fixar det? Eller vill hon bara vara hemma och är glad över att inte behöva följa med?

Sam säger många gånger "Åk ni-för jag mår bättre av att vara hemma och VILL inte med" Visserligen har han AS och kanske har en annan insikt än er tös..

Härligt att höra att födelsedagen blev bra!

STOR KRAM

Bellan sa...

Ja, kära du, hur gör man och när?? Det gäller att ha bra personkännedom för att veta. Som vi har det här så behöver vi ha ganska god framförhållning, annars funkar det inte alls. Men i ert fall kanske det behöver vara på ett annat sätt, vad vet jag!?
Hoppas ni hittar det bästa sättet. Håller med Nina här, kanske det underlättar med ett ordentligt schema så Tösen får överblick över veckan?

Hur som helst önskar jag er Lycka till! Jag önskar er också en härlig semester när ni väl kommer iväg! Ni är så värda den ledigheten ♥

Saknarkram ♥
//Bellan

Speedad ,orolig men glad

Det blev som jag anade, oroligt och speedad tös. Svårt att sitta still men oftast på bra humör. Det underlättar. Sömnen sämre igen och svårt...