Oslagbar känsla

Jag önskar att tösen kunde längta till korttids, att det vore samma glädje som skolan. Att det inte vore -jag vill inte till det där jäkla skitkorttids , det här är min sista gång där !!!! Varför ska jag dit ???
Det gör ont att höra , vill behålla henne hemma. Men den känslan det är att gå och lägga sig en natt i veckan och veta att man får sova är oslagbar.
Vet att vi behöver det.
Men att motivera henne är inte lätt. Hon var där i natt och det gick bra , ja inte mycket sömn men  hon var inte jätteorolig eller arg. Stackars barn. Nu somnade hon i soffan, inte konstigt. Hon får sova en stund innan maten, sen kommer mannen och lillasyster hem från fjällen så det är nog bra med lite energi påfyllning.

I natt ska vi prova den nya medicinen. Nu kommer ni få sova, det lovar jag sa läkaren. Jag har hört det förr de orden, hoppas han har rätt den här gången. Hoppet överger en aldrig, tur det. Nya halmstrån att gripa tag i är positivt tills de går av....

Tösen är snabb och det gäller att ha koll och vara med i svängarna. En vän var här på kaffe häromdagen och hade sin hund med. När de skulle gå hem igen hade tösen byggt om hundens sele .... Min vän var alldeles lugn och lyckades få fram av tösen hur ett spänne hade suttit och sen löste det sig ! Men insåg hur snabb hon är !
Samma kväll var tösen hos mormor en stund då jag var på föreläsning och hennes mobil lyckades försvinna. Morfar hittade den nästa morgon i köket bakom kaffebryggaren ! Såna här saker kan leda till utbrott för hon blir så arg att hon inte vet var hon lagt saker eller varför hon gjort saker, dessa gånger gick det bra. Skönt !

Nu längtar jag efter att krama övriga familjen och att få lite avlastning :)
Kramar till er alla.

Handduks hund !