Utveckling, smärtor och jävla cancer .

Tösen har  en lugn period, sovit ganska bra och känns balanserad.  Mycket som kommer hända i hennes liv nu så förväntar mig lite oro. Ja det är väl så det alltid varit vid förändringar, även små . Men det har hänt mycket med henne i utvecklingen ,mycket positiva saker. I skolan deltar hon i aktiviteter som inte funkat alls tidigare under de 3 1/2 år hon gått där. Hon kan under längre stunder vara nöjd och sysselsätta sig med sin dator. Svårt att sätta fingret på och beskriva allt men hon har mognat på fler sätt . Hon ska på praktik, förberedande inför daglig verksamhet som tar över när skolan slutar i Juni. Det är stort att skolan som fungerat så bra tar slut. Håller tummarna att praktiken kommer kännas bra och funka. Men magkänslan är positiv för både Tösen och oss som har hälsat på där !
Men vi har haft annat att brottas med såklart när det flyter på med Tösen. Lillasyster har haft en mycket tuff period på många veckor med smärtor vid revbenen som vi försökt få svar på. Barnsjukvården har brustit på många sätt. Inte ringt upp på telefontid, inte ringt tillbaka som bestämt med information, skrivit ut dubbla recept med olika doseringar , inte gått vidare eller tagit smärtan på allvar. Vi har själva fått lösa röntgen undersökningar på annan ort för att få svar och på fredag har vi läkartid med läkare nr 5 från Barnkliniken. Vi fick veta via röntgen att det inte var frakturer utan inflammation. Kortisonsprutor vid revbenen har dämpat smärtan men hon är orkeslös. Idag till sjukgymnast för att få hjälp med rehab träning . Har varit jätte jobbigt att se henne ha så ont när tårarna runnit på henne ,inte orkat med att vara i skolan så mycket, ätit jättedåligt ,svårt att sova, blek och orkeslös, inställda skidresan hon fick i julklapp som hon och mannen skulle på på sportlovet.
 Nu är vi inte lika oroliga längre, men längtar efter att skjutsa henne till träningen eller se henne ta cykeln.

Cancern har tagit en fin vän. Och nästa vecka är det begravning. Tänker hela tiden på hans fru , barn och barnbarn . Den tomhet han lämnat. Tacksam att jag nyligen hälsade på och vi fick träffas en sista gång och att han då var pigg mitt i allt och vi skojade och fikade och allt var nästan som vanligt. Han sa något som jag alltid kommer leva efter, man ska och kan alltid hitta något att fira i livet ! Vänta inte med något till en annan dag som  kan göra livet härligare just idag med andra ord. Imorgon kan det vara försent. Allt gick så fort från det att han blev sjuk, så svårt att förstå att han är borta. Jävla cancer.

Var rädda om er och varandra, kram T