Tösen har gott självförtroende, det är fantastiskt ! Meeen...allt kan hon tyvärr inte själv och det blir lite argt när vi försöker hjälpa till och när vi inte får det och det blir fel. Naturligtvis väljer vi våra strider när det går och låter henne försöka med det som är rimligt. Men det blir en del städning av olika slag !
Lillasyster är fortfarande inte bra i sina smärtor men utredningen har äntligen tagit fart med ordentliga undersökningar och provtagningar. Det verkar inte vara något som är farligt , men det är otroligt frustrerande att inte kunna lindra och få svar. Men snart kanske vi är klokare. Vården har verkligen varit slarviga i det här. Men nu ser vi framåt .
Jag har också varit på lite undersökningar av olika slag och har förutom min fibromyalgi och diskbråck i nacken nu även konstaterat diskbråck i ländryggen. Men det funkar med hjälp av naprapaten och övningar han ger mig.
Ont har jag varje dag men av olika styrka, det är oftast hanterbart. Tror man kan vänja sig vid smärta om den inte är olidlig förstås.
Försöker tänka positivt och se det jag klarar och det jag har i mitt liv. Även om det är annorlunda så är det ett bra liv. Vi skrattar mycket hemma och det är bästa medicinen mot det mesta. Inställningen till saker hjälper i alla fall till är jag övertygad om.
Klart det ibland svider och jag tycker livet är orättvist när familjer åker till fjällen och åker skidor tillsammans och vi sitter i nåt nytt väntrum på nåt nytt sjukhus istället. Men vi har faktiskt också gjort det förr, när barnen var små. Och åkt på solsemestrar , så det är okej att vi inte kan det längre hela familjen. Vi har ändå förmånen att kunna åka på semestrar men med lite andra uppdelningar, på sätt som just nu i livet passar och funkar för alla.
Det är verkligen inte alla som kan det.
Hoppas på ett bra 2018 med positiva svar, mindre sjukhusbesök och en hel massa medvind i livet för oss och er alla därute !
På återseende, var rädda om er. Kram T
Försöker tänka positivt och se det jag klarar och det jag har i mitt liv. Även om det är annorlunda så är det ett bra liv. Vi skrattar mycket hemma och det är bästa medicinen mot det mesta. Inställningen till saker hjälper i alla fall till är jag övertygad om.
Klart det ibland svider och jag tycker livet är orättvist när familjer åker till fjällen och åker skidor tillsammans och vi sitter i nåt nytt väntrum på nåt nytt sjukhus istället. Men vi har faktiskt också gjort det förr, när barnen var små. Och åkt på solsemestrar , så det är okej att vi inte kan det längre hela familjen. Vi har ändå förmånen att kunna åka på semestrar men med lite andra uppdelningar, på sätt som just nu i livet passar och funkar för alla.
Det är verkligen inte alla som kan det.
Hoppas på ett bra 2018 med positiva svar, mindre sjukhusbesök och en hel massa medvind i livet för oss och er alla därute !
På återseende, var rädda om er. Kram T
1 kommentar:
Ja, inställningen är ju avgörande. Du är en av dom mest positiva människor jag känner <3 Saknar dig massor!
Kramar!
Skicka en kommentar